onsdag, augusti 2

Rapport från ett trasigt land

Vägarna i Libanon ligger öde, och de få soldater som syns gömmer sig när israeliska plan närmar sig. Städernas moskéer och sjukhus är däremot överfulla av flyktingar och skadade. Under tre veckors krig har Libanon förstörts – och politiserats.
När andra svenskar evakuerades ut ur Libanon reste Hanin Shakrah dit.
Läs hennes skakande reportage från krigsskådeplatsen.

Lilla Libanon, som tidigare gick att resa igenom på mindre än en dag, består nu av separerade distrikt. Vissa delar av landet, särskilt de södra och sydöstra delarna, är alldeles omöjliga att ta sig till. Befolkningarna där är isolerade.
De enda som tycks kunna ta sig in och ut är journalister och ett fåtal hjälparbetare. I övrigt ligger vägarna öde.
Det är inte bara kratrar i vägbanan som skrämmer människor från att resa, det är också det faktum att en oproportionerligt hög andel av dem som har dött eller sårats under tre veckors krig har varit på väg till eller från sina byar. En raket som träffar en ensam bil på landsvägen, en raket i en lastbil fylld med potatis, eller i en av de kollektiva minibussar som åker mellan orterna.
Det säkraste är att inte resa utan att stanna där man är, under förutsättning att det stället är relativt säkert. Måste man resa så reser man i dagsljus och helst i kolonner.
Sådant är livet i Libanon nu för tiden.
Min resa mellan Beirut och Saida i södra Libanon tar dryga tre timmar att tillryggalägga, i stället för de brukliga 45 minuterna. Då reser vi inte raka vägen till stan, utan via Choufbergen, på smala och slingriga bergsvägar. Skälet är naturligtvis att broar och vägar har sprängts i bitar. De libanesiska soldater vi träffar på vägen berättar att de mest står där för syns skull, att de springer ner i diket varje gång ett israeliskt flygplan närmar sig.
Jag får veta att jag bör göra samma sak. Slänga mig ut ur bilen så fort jag hör ljudet av planen, och för mitt inre ser jag synen framför mig. Det känns surrealistiskt.

På väg till Saida ser vi ett tjockt svart rökmoln. Det är brandröken från elkraftverket i Nabatiya, väster om Saida. Elkraftverket har brunnit i över två veckor. Elden visade sig vara svår att släcka, eftersom kraftverket beskjutits varje gång släckningsarbetet fått elden under kontroll.
Jag snyter mig och tittar ner på mitt snor. Det är svart av alla gaser och sotpartiklar i luften.
I Saida har moskén som den mördade president Rafik Hariri byggde till minne av sin far nu fyllts av flyktingar. Stadens befolkning på cirka 80000 har ökat med 45000 personer som bor hemma hos vänner, släktingar, i skolor och moskéer.
Sjukhuset i Saida har tagit emot den större delen av alla skadade och dödade från södra Libanon, och folk med splitterskador ligger i den överfyllda sjukhuskorridoren. Personalen har ännu inte hört något ifrån internationella Röda korset, den hjälp som kommit dem till del kommer framför allt från libanesiska hälsoministeriet och civilförsvaret.
När jag intervjuar en av läkarna på sjukhuset rullas en bår förbi med en liten tolvårig flicka. Hon satt i en bil på vägen när en bomb slog ner precis framför dem. Jag vet inte om hon lever eller om hon är död, men lukten av henne sprider sig genom sjukhuset.
Även Rafik Hariri-sjukhuset i Beirut är överfullt. När jag talade med vice sjukhuschefen Bilal Masri sade han att han inte hade sovit på de tretton dagar som förflutit sedan bombningarna startade.

Jag ägnar mina första dagar i Libanon bland de flyktingar som flytt ifrån södra Libanon och Dahiye, den del av Beirut där väldigt många av bomberna har fallit och där Hizbollahs säkerhetscentral finns.
I en av Beiruts parker, Sannaya, huserar ett tusental människor. De sover på marken, på madrasser eller på parkbänkarna. Familjer sover i små klasar och försöker skapa sig en privat sfär där ingen finns att få.
Det märks att den politiska uppslutningen bakom det libanesiska motståndet har skiftat. När Libanon nu befinner sig i krig och så många libaneser har gjorts till flyktingar när deras hus förstörts, samtidigt som den så viktiga libanesiska turistnäringen har slagits i spillror, så finns det ända någon slags enighet. Den ende som dristat sig till att öppet kritisera Hizbollah är Walid Jumblatt, parlamentsledamot och ledare för druserna.
För bara ett år sedan var det locket på; Syrien hade just dragit sig tillbaka från sin ockupation av landet, och många libaneser pratade fortfarande om vikten av att få klarhet i vem som mördade Rafik Hariri.
Hariri, brukade det sägas, var den som ägde det nya flotta Libanon. Han ägde tevekanaler och de byggföretag som fått order om att bygga upp hotellkomplex, shoppingcenter och nya bostadsområden. Statsskulden var skyhög, korruptionen gjorde Libanon känt som ett land där maffian satt i regeringen, och ingen ville prata politik på gatorna eller i taxin.
Tre veckors bombningar har förändrat mycket. Nu befinner sig Libanon mitt i stormens öga. Israels aggression riktar sig inte längre bara mot de palestinska grannarna i Gaza och på Västbanken, utan också mot libaneserna. Som Mahdi, en ung taxichaufför i Beirut säger:
– Bombningarna av Libanon har fått många i Libanon att vakna och inse att vi är ett land, och att det är det landet som Israel nu försöker ta ifrån oss. Det ger oss nya prioriteringar, och man vågar prata om andra saker än om Haifa Wehbe (ung och trendsättande libanesisk sångerska).

En morgon vaknar människorna i Libanon till bilderna av dödade barn och kvinnor, begravna i rasmassorna efter en ny israelisk attack på den lilla byn Qana i södra Libanon. Qana attackerades av israeliska missiler redan hösten 1996, och förlorade då 107 personer, varav de flesta kvinnor och barn som hade bett om beskydd av de internationella FN-styrkorna.
Den här gången sov offren stillsamt. Attacken genomfördes klockan ett på natten, mot vad Israel hävdade var Hizbollahs avfyrningsramper som ska ha använts för att skjuta raketer in i Israel. Men den by som den morgonen fann 54 av sina invånare begravda i grus saknade militära offer.
Arabisk teve gör ett imponerande jobb med att få rapporter om varenda bomb, varenda markstrid och varenda dödsfall bekräftade eller dementerade. CNN och BBC:s motto verkar snarare vara att tro på allt som israelisk media säger, och ifrågasätta allt som arabisk media uppger.
Denna dag resulterar det i uppseendeväckande inslag. Den israeliska regeringens taleskvinna förklarar varför det var så viktigt att slå till så hårt mot byn Qana, eftersom det fanns ”kända Hizbollah-installationer där” och att byn därmed var ett centrum for Hizbollahs attacker mot Israel. Detta trots att byggnaden som pulveriserats var ett bostadshus, omgivet av flera andra bostadshus och en moské, och trots att Israel ännu inte kunnat förklara vad det var man trodde sig kunna åstadkomma genom att attackera ett civilt bostadsområde.

Den israeliska taleskvinnan ber senare om ursäkt för ”misstaget” som begåtts i Qana. Men går det att be om ursäkt för det som hände? Som om det handlade om en enkel trafikförseelse, ett misstag som kan ursäktas med ett generat leende och en klapp på axeln?
När vi står utanför FN-kontoret i Beirut, i tusental, och protester mot massakern, hör vi rotorbladen från de israeliska helikoptrarna surra över oss.
Den libanesiska sångerskan Julia Boutros håller ett sorgset tal. Med drypande ironi tackar hon det israeliska folket för de gåvor de sände till människorna i Qana, och hon tackar de arabiska ledarna för deras tystnad inför förbrytelserna.
Sedan säger hon något som alla libaneser skriver under på:
– Er tystnad gör er till medbrottslingar. Varenda en av er är medbrottslingar.

Jag träffar Khaled Subayeh på söndagskvällen efter att massakern i Qana ägt rum. Khaled är en ung kille som sjunger och spelar piano i ett 33-mannaband. Han är också aktiv i Libanesiska demokratiska vänsterpartiet.
Khaled och tre andra bandmedlemmar sjunger och spelar på Karm al Zaytoun-skolan, nära den kristna stadsdelen Achrafiye i Beirut. På skolan bor 265 människor, familjer och barn, utspridda i klassrum och lärarrum. De har ställt fram skolbänkar i täta rader for att alla barn ska kunna få plats, och hängt upp ballonger för att försöka skapa en trevlig stämning. Khaled sjunger:
Jag älskar dig Libanon, jag älskar dig mitt land
Från norra till södra, dina dalar älskar jag
De frågade mig vad som hänt med mitt land
Runt det har planterats eld och gevär
Jag sa att vårt land föds på nytt
Libanons värdighet, och folkets envishet
Hur mycket jag än älskar dig
Med din galenskap älskar jag dig
Om vi skiljs åt, så enar oss vår kärlek till dig

Jag frågar honom om han hade väntat sig att det skulle bli krig. Khaled svarar att han inte tycker att Hizbollah hade rätt att fatta beslut om att dra in Libanon i den här konflikten. Med tanke på att Libanon hade val för ett år sedan, och Hizbollah nu ingår i regeringen, så borde inte en grupp kunna tvinga sig på resten av landet på det sätt som nu gjorts.
– Men nu när vi står inför fullbordat faktum, nu när kriget är här, så måste vi alla libaneser stå enade och stödja den motståndskamp som faktiskt bekämpar Israel. Men i framtiden ska det inte få gå till så här.
Hanin Shakrah

reportage@arbetaren.se
Artikeln publiceras i veckans Arbetaren.

45 Comments:

Anonymous Anonym said...

Du borde ta kort, podcasta eller filma det du ser också. Lycka till!

onsdag, 02 augusti, 2006  
Anonymous Ellen said...

Hur kan jag hjälpa till?

onsdag, 02 augusti, 2006  
Anonymous Anonym said...

Tack för ditt mod! Det behövs fler som du!

onsdag, 02 augusti, 2006  
Anonymous Petter Enlund said...

Jag tycker det du gör är beundransvärt. Det finns en grymt obehaglig blogg-utmaning bland unga inom högeralliansen som skriker att de vill ta ställning för demokrati. Detta har de gjort genom att skänka pengar till den Israeliska armén. Framför andra märks väl Fredrik Federley, ordförande för Centerns ungdomsförbund.

Detta måste ju bemötas. För enligt mig är detta en regelrätt krigshandling och verkligen ett avskyvärt beteende. Jag tycker att din blogg, eller snarare hela din gärning är ett utmärkt exempel på varför det är så otroligt fel att ta ställning för det bombkrig Israel nu utför. Din blogg hjälper oss att förstå hur det här kriget drabbar oskyldiga civila libaneser. Dock vill jag tillägga att jag anser att Hizbollah för ett avskyvärt bombardemang av Israels civila också. I den här debatten har jag märkt att det är viktigt att poängtera och understryka att jag inte stöder Hizbollah, samt att jag erkänner staten Israel och dess rätt att existera.

Fortsätt med det du gör! Det behövs.

onsdag, 02 augusti, 2006  
Anonymous Johan i Kanada said...

- Om inte Hizbollah hade angripit Israel..
- Om inte Hizbollah hade som strategi att plantera sig och sina vapen bland civilbefolkningen...
- Om inte Hizbollah hade som mål att döda alla judar...

..då kanske detta krig inte börjat.

onsdag, 02 augusti, 2006  
Anonymous Charlotte said...

Johan. ta dig i kragen och inse att it takes two to tango. självklart är väl inte hizbollah oskyldiga helgon, men ska libanons civilbefolkning berövas sina liv för detta? nä. krig löser ingenting. keep up the good work Hanin

onsdag, 02 augusti, 2006  
Anonymous Rebecca Lernesjö said...

Hanin, Hanin! Jag såg dig på Svenskans löp och gud, vilken rörelse vi har som har människor som du. Jag tänker på dig och allt du ser och allt jag ser härifrån i Sverige. Jag går längst fram i nästa demo och tänker på dig! Annars är allt bra - hoppas du har det så bra du kan och att din trip to Lebanon river upp himmel och helvete.

Ta hand om dig,
KRAM från Becky

onsdag, 02 augusti, 2006  
Anonymous Johan i Kanada said...

"Krig löser ingenting"?

Nej, så klart, det hade varit mycket bättre att låta Hitler marschera fritt...


Det är Hezbollah som genom att plantera sig och sina vapen mitt ibland civilbefolkningen orsakar dessa tragiska dödsfall. (Vilket förresten är Hizbollahs medvetna strategi.)

Israel har inget som helst att vinna på att medvetet bomba civila. Håller du med?

onsdag, 02 augusti, 2006  
Blogger Klas said...

Johan - Nu går du över gränsen. När du börjar prata om Hitler... Det måste finnas någon form av proportionalitet. Tycker du att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var rätt? Hade det varit rätt av Israel att bomba med atombomber i Libanon?

Läser du överhuvudtaget bloggen? Ser du hur det slår mot civilbefolkningen. Du upprepar som ett mantra att det är Hizbollahs fel att de gömmer sig bland civilbefolkningen, men är det rätt av Israel att slå ut vattnet i städerna, slå ut elkraftverk, tvinga mängder av människor på flykt, hålla människor vakna på nätterna, etc?

onsdag, 02 augusti, 2006  
Anonymous Johan i Kanada said...

klas,

Vadå "över gränsen"? Vem pratar om atombomber in mellanöstern? Jag endast påpekade att krig ibland tyvärr är nödvändigt.

torsdag, 03 augusti, 2006  
Blogger DP said...

Hej Hanin !
Bra jobbat och hoppas allt går bra tills ett fred alternativ där nere för hela människligheten, jodar som muslimer och kristna.

som bekant i det där området vill konstatera att både sidor är grymma då är det dumt att man talar om demokratin m.h.a. krig.

Varifrån kommer Hizbollah i modern historia ? var god gå genom det här .Det tar några timmar att man kommer till hela. jag kan gärna berätta mina åsikte senare om Hizbollah om du vill.

själv är övertygad att Hizbollah och motsvarigheten i Israel är komprimislösa krafter.Båda bromsade utveckling av fredprocessen i mellanösten.
Kom ihåg att en jude mördade RABIN !!

Det fanns mycket mer sekularism i 70 talet där nere och hela mellanösten.Det omvandlades till ren fanatism p.g.a. religiösa krafter som fick osynliga hjälp utav olika makthavare bl.a. Iran och liknande.

Jag känner mig oerhört besviken och kommer aldrig välja någon mellan dålig och värre.

Därför måste vi försöka härifrån att organisera hela demokratin runt om världen
till att trycka på hela fanatismen att rädda demokratin.Du är bra och vi försöker jobba vidare i samma inriktning. Fred

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous Stefan said...

Israel är i sin fulla rätt att försvara sig mit Libanon (varje land är ansvarig för vad som sker innanför dess gränser).
De som påstår att den verkliga makten bakom vad som sker nu är Iran kanske har rätt. Den senaste utvecklingen har ju trots allt lättat det internationella trycket på Iran så det är ju dom som är "vinnarna" i detta.

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous Anonym said...

Johan och Klas har rätt, felet är Hizbollah´s som gömmer sig bland civilbefolkning(har staben på ett sjukhus!!)och skjuter raketer mot civila i ett annat land.
Möjligen borde även alla libaneser rikta skarp kritik mot sina egna styrande som låter terror organisationer härja fritt.
Klart att Israel måste försvara sig. Vad kommer efter detta? En atombomb från Teheran?

Vakna upp ur er törnrosasömn nu!

Johan
Bromma

torsdag, 03 augusti, 2006  
Blogger Robert said...

Ja det är klart att Israel har rätt att försvara sig. Arabbarn kan vara riktigt scary – lika bra att dra till med något riktigt tungt, minst ett par ton sprängämnen för att vara på den säkra sidan. Jag vet inte hur många araber ni har där i Bromma, men här i Malmö har vi jättemånga. Jag är rädd varje dag. Trettonåringen vid falafelvagnen kan bära kniv.

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous Anonym said...

Vi får se hur många veckor det tar innan Hizbollah har rekryterat henne ...

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous Staffan said...

Du är inte lite fräck du Johan i Bromma. Du går in på en blogg som drivs av någon som vågade åka utanför Bromma, för att själv uppleva situationen i krigets libanon.

För att bli mer en en tjomme i Bromma som tycker att han har rätt att diskutera mördandet av oskyldiga civila,män kvinnor och barn, ur ett teoretiskt perspektivt.

Och du kallar det törnrosasömn.

Kriget var planerat i förväg, du får det att verka som om bomverna i Qana var enda sättet för Israel att klara sig som nation.

Det är klart att Hizbollah också är skydliga, att de spelar ett högt spel med i första hand libanesers liv som insats.

Provokationerna syftar naturligtvis till att konflikten trappas upp.

Men det fråntar inte Israel skulden för ett enda av de barn de dödat. Skulden kan inte läggas på en part, och att nu i detta läge när bomber också faller över Beirut prata om rätten att försvara sig är cyniskt.

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous Anonym said...

Staffan, du är sååå enögd. Kan du inte se alla dessa despoter i mellanöstern med miljarder i oljeinkomster, medan folken fortfarande lever i fattigdom och analfabetism. Dom när folket på Islam(likt knark..) och hetsar mot ett litet land i Hallands storlek. Har dom ingen skuld alls?
Arafats änka har ett par hundra tusen kronor i månaden att shoppa för i Paris!? Ser du inga fel här?

Israel har inget intresse av att invadera Libanon annat än att försvara sin befolkning.

Johan
Bromma, med hela världen som arbetsplats

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous Mattias said...

Vi som bor i Israel då? Har vi rätt att yttra oss här?

Vi har flytt, vi bor i skyddsrum, vi springer för livet (bokstavligen) när vi hör flyglarmet.

Tragedin i Qana, är beklaglig. Det var ett misstag, och den var olycklig.

Raketer mot Haifa, Nahariya och övriga norra Israel är dock inga misstag. Dessa avfyras, fullpropade med stålkulor för största möjliga personskador, medvetet mot oss. Hezbollah vill sätta skräck i hela norra Israel och dem har lyckats. Resultatet av det är att Libanon bombas.

Vad ska Israel hoppas på när bomberna faller över oss? Att Libanon plötsligt ska ta kontroll över Hezbollah? Dem har haft sex år på sig. Lyckades få ut 40 000 syriska soldater, men Hezbollah milisen har man inte avväpnat.

Vad ska Israel göra?

Vi kan och ska tycka synd om libaneserna, men vid sidan av det? Är alla överens här att om Hezbollah slutade avfyra raketer mot Israel så skulle inte Israel behöva bomba Libanon?

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous Anonym said...

Felet ligger helt hos dom styrande i arabvärlden som decennier underblåst denna konflikt för att själva slippa ta tag i demokratiseringen av sina länder.
Dom ger folket konstgord andning i form av Islam istället, och drar själva på semester i New york med privatjumbon..

Nils

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous Anonym said...

Robert: Vi tror inte, vi vet att arabbarnen i Malmö bär kniv...

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous leo said...

Till Mattias:

Israel "behöver" inte bomba Libanon, oavsett vad Hizbollah gör. Att bomba Libanon har inte stoppat raketerna från Hizbollah, eller hur? Så alla Israels bomber har varit i onödan.

Israel borde ha uppmanat den libanesiska armén att stoppa raketbeskjutningen, använt diplomati i stället för våld. Men Israel är besatta av att se starka ut, de kan inte acceptera att utsättas för våld utan att svara med ännu mer våld själva.

Förresten, Israel har ju inte nöjt sig med att bomba Hizbollah. Israel har bombat sönder motorvägar, flygplatser, elkraftverk osv i Libanon. På vilket sätt är det självförsvar? På vilket sätt gagnar det Israels sak?

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous Micke said...

Johan från Bromma - "dessa despoter i mellanöstern med miljarder i oljeinkomster, medan folken fortfarande lever i fattigdom och analfabetism"

-Måhända, men vilka handlar med despoterna? Skulden ligger lika mycket på de västerländska/multinationella storföretag som ger dem deras oljemiljoner... med stor efterfrågan följer stor makt, utnyttja den.

Och please, visa lite respekt.

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous Mattias said...

Israel har bombat transportleder för att hindra den fortsatta vapenförsörjningen av Hezbollah.

Som väntat efter Israels avbrytande av flygattacker så anföll Hezbollah Israel med ännu kraftigare raketer. Igår föll åtminstone 3 iranska 320mm raketer med en räckvid av 100 km ner i Israel.

Ytterliggare ett syfte med attackerna mot civil infrastruktur (fast det var egentligen bara intressant dem första 2-3 dagarna av kriget) var att Israel ville att Libaneserna skulle veta att om Israel inte kan leva i säkerhet så kan inte Libanon det heller. Man ville säga: "Ta tag i Hezbollah! Tro inte att om det smäller hos att det inte kommer smälla hos er."

Libanon tog inte sitt ansvar och sedan var Israel tvugna att gå in i Libanon själva och rensa upp. Hittils har 300 hezbollah soldater dödats. Jag vet inte hur många nya som har skapats, men jag ser inte på vilket annat sätt Israel ska kunna stoppa Hezbollahs anfallskrig. Liabanon hade ju alla förutsättningar för fred med Israel.Liksom Israel inte har invaderat Jordanien eller Egypten ville man heller inte invadera Libanon. Cancern som måste bort är Hezbollah (ps. "Cancern" är ett citat från en Libanesiska som jag hörde på radion.)

torsdag, 03 augusti, 2006  
Blogger J&K said...

Hanin!! Saknar ord för din stolta och modiga insats! Och vad bra du skriver!
Kontakta gärna min vän Ayman i Shatila. aymandaher@hotmail.com
Puss från Josefin

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous leo said...

Mattias skrev:

"Israel ville att Libaneserna skulle veta att om Israel inte kan leva i säkerhet så kan inte Libanon det heller. Man ville säga: "Ta tag i Hezbollah! Tro inte att om det smäller hos att det inte kommer smälla hos er." "

Ett öga för ett öga alltå? Gammaltestamentliga resonemang och kollektiva bestraffningar hör inte hemma i civiliserade demokratier. Att använda krig som en form av kommunikation är barbariskt, om Israel ville ha nånting sagt kunde de ha skickat ett vykort.

Återigen, Israel är inte tvungna att göra någonting alls. Varje människa/stat ansvarar för sina egna handlingar.

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous Anonym said...

Micke, det är väl upp till dem hur dom vill använda sina miljardersmiljarder, eller?

Johan
Bromma

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous Mattias said...

Leo:

Men det är just det som är poängen. Libanon tar inte sitt ansvar! Israel och hela världen har begärt och väntat på Libanon att uppfylla resolution 1559 (om Israels tillbakadragande f. Libanon och milisernas avväpnande).

Därför slog Israel mot Libanon. För att Libansernas skulle veta att så länge Hizbollah skjuter raketer från Libanesisk territorium så drabbar det inte bara Israel utan också Libanon. Ett vykort hade inte hjälpt, det har inte hjälpt dem senaste 6 åren och då har många diplomatiska vykort redan skickats.

När man insåg efter 2-3 dagar att Libanon inte tänker göra någoting mot Hezbollah så gick fokus över till att själv rensa upp i Libanon och i och med det gick Israeliska trupper in i södra Libanon.

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous Hampus Eckerman said...

Naturligtvis ska vi implementera resolution 1559 i exakt samma grad som vi tillämpar resolution 242 och 338 om att Israel ska lämna tillbaks all mark de stulit från sina grannländer (Libanon, Syrien och Palestina)! Alla dessa resolutioner är lika viktiga och bör genomföras. Givetvis samtidigt så ingen sida kan anse sig förfördelad. Det ställer du väl upp på Mattias?

Sen bör naturligtvis miliserna i Israel avväpnas också. Jag tänker givetvis på bosättarrörelsen. Där bör palestinierna "rensa upp" för att använda ditt uttryckssätt. Det kan du väl hålla med om vore bra? Det har ju uppenbarligen inte hjälpt med vykort för palestinierna de senaste 40 åren (och då talar vi inte ens om de som fördrevs 48).

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous Mattias said...

Varför samtidigt? Det enda konflikter som Hezbollah nu har startat orsakar är att det blir än svårare att genomdriva fredsförslag mellan Israel och dess andra partners. Vi måste gå ett steg tillbaka. I sex år har det varit lugnt mellan Libanon och Israel. Passar inte det herr vänsterpartist? Är det inte bra?

Jihadister, Islamister, extremisterna och vänsterpartiet vill inget hellre än att skapa oro och osäkerhet var helst det kan börja anas fred. Där det deras politiska karta inte passar där ska våld brukas.

Det var väldigt nära en fred år 2000. Barak hade lämnat Libanon, Arafat hade fått det mest gynnsamma förslag presenterat någonsin. Men det var inte bra nog. En av stötestenarna: Miljontals palestinaättlingar runt om skulle få rätten att flytta till Israel. Om dem judiska flyktingarna som flydde arabvärlden 1948 (lika många i antalet till palestinierna som flydde) om deras rättigheter och kompensation talades det dock inte om.

Om vänstern vill hjälpa till för att LÖSA konflikten inte bara snacka så mycket, måste den vara mycket mera pragmatiskt än vad du ger prov på.

Lycka till med era demonstrationer. Ni kanske kan samla in pengar till nån självmordsbombare eller nåt. Kanske ett nytt sätt katusharaketer till Hezbollah, så att dem kan slänga ut dem dumma Israelerna som dem själva just bjöd in till Libanon...

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous Anonym said...

Nu dog 6 personer i norra Israel. Enligt likräkningen är då Hezbollah mer grymma nu. Har Israel då rätt enligt detta forum att slå till baka? Vara en motståndsrörelse, en resistans då?

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous Anonym said...

Oups! Nu dog en sjunde av sina skador.

Sju döda alltså. Räcker det för att slå tillbaka enligt vänsterpartiet?

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous Leo said...

Till Mattias:

Poängen är att oavsett vad Libanon gör eller inte gör så fråntar inte det Israel ansvaret för all död och förödelse till följd av Israels invasion av Libanon. Poängen är att Israel inte beter sig ett dugg bättre än Hizbollah eller Hamas, vilket man borde kunna förvänta sig av en civiliserad(?) demokratisk stat.

Sen tycker jag det är löjligt att börja snacka om vänsterpartiet i diskussionen, humanism handlar inte om höger-vänster. Själv röstar jag på moderaterna.

torsdag, 03 augusti, 2006  
Blogger Klas said...

Mattias - du undvek frågan om Israel ska dra tillbaka sina bosättningar. Är du för det? När ska de göra det?

torsdag, 03 augusti, 2006  
Anonymous Mattias said...

Israel ar redo att dra sig tillbaka fran bosattningar om man blir garanterad en saker grans och erkannande,med det haller jag med. Premiärminister Barak bevisade också det redan for sex ar sedan (det var da Arafat valde intifadan istället för förhandlingar).

Olmert hade planerat att dra sig tillbaka ensidigt fran stora delar av Västbanken, men som det ser ut nu sa kommer han fa en stor opinion emot sig i sådant fall. Som det ser ut for israelerna idag sa ar det att fran alla dem omraden dar man har dragit sig tillbaka så har man raketbeskjutning. Från Gaza kommer det Qassam, från Libanon kommer det katushot. Från västbanken och golanhöjderna har man dock inte fått några missiler.

Mycket möjligt att det var det här Hezbollah ville åstadkomma också - man kan ju bara spekulera.

Tycker du Klas att intifadan är att föredra än förhandlingar? Tycker du att det är ett bra medel att ta till hands när man inte får som man vill, i.e. anser att något är orättvist, i förhandlingar?

Någon som har en lösning på hur vi åter kan få en lugn i gräns mellan Libanon och Israel (dvs en gräns som det inte flyger raketer över åt varken det ena eller det andra hållet och där soldater inte blir tillfågnatagna)?

torsdag, 03 augusti, 2006  
Blogger Walle said...

Det är så jävla taktiskt att dra sig tillbaka från vissa bosättningar, inte alla. Då visar man att man är så snäll, så snäll, samtidigt som man visst fan vet att det aldrig kan accepteras av de förtryckta. Återigen Mattias- är du för en återgång till 1947, eller åtminstonde 1968? Ingen ockupation, enda utvägen!

fredag, 04 augusti, 2006  
Anonymous Mattias said...

Ni är så fina i era tankar, men varför kan inte palestinierna då bara säga: "om israel lämnar västbanken så blir det fred"

Principen land för fred har funnits länge, men ingen palestinsk ledning har någonsin gått med på att lova fred ifall det blir ett israeliskt tillbakadragande.

fredag, 04 augusti, 2006  
Anonymous Anonym said...

Varför dyker all "tokvänster" som Walle upp på sådana här sidor?
Miljoner har redan offrats på kommunismens altare, och miljoner fler "judar", "borgarsvin" och "kapitalister" om sådana som Walle fick löpa amok i stalins anda (kolla hans blogg..)

Trist..

Är det det stödet du vill ha Hanin?

Johan

fredag, 04 augusti, 2006  
Anonymous Anders said...

Fan vad töntigt att vissa ska hålla på med höger-vänsterstämplar bara för man har en viss åsikt, som eg inte har ett dyft med gammaldags blockpolitik att göra.

Sluta genast upp med det!

Om Israel drar sig tillbaka från alla ockuperade områden så löser sig allt. Eller rättare sagt, om de drar sig tillbaka och attacker utifrån fortsätter så kan ni ge er på att omvärldens sympati och stöd kommer ligga hos Israel i framtiden, inte hos palestinier, libaneser osv som idag. Strunta i vem som tidigare var dum i förhandlingar osv. Det är ointressant idag.

Mattias, "de" och "dem" ska inte skrivas "dem" i alla lägen. Skriv hellre "dom" då. Sorry.

Och grymt bra och modigt jobb, Hanin!

fredag, 04 augusti, 2006  
Anonymous Mattias said...

Anders:

Sympati var det premiärminister Barak och det israeliska folket hade väntat sig efter tillbakadragandet från Libanon år 2000. Israel drog sig då tillbaka från varje centimeter av Libanon under FNs nogranna uppsikt.

För tre veckor sedan gick en Libanesisk milis över Israels gräns. Dödade flera soldater, kidnappade två och sköt tiotals raketer över gränsen mot Israeliska civila mål.

Israel var så övertygande om att denna gång skulle man ha världsopinionen med sig. Denna gång hade Israel inte gjort någonting fel. Israel höll sig på sin sida då plötsligt Hezbollah valde att utföra en attack över gränsen.

Trots detta är större delen av världsopinionen emot Israel. Definitivt är majoriteten av folket på detta forum emot att Israel slår tillbaka mot Hezbollah.

Du skriver att om Israel "drar sig tillbaka och attacker utifrån fortsätter så kan ni ge er på att omvärldens sympati och stöd kommer ligga hos Israel."

Var är denna sympati? Israel drog ju sig tillbaka från Libanon för sex år sedan! Libanon var lugnt. Libanon utvecklade sig väl ekonomiskt. Det fanns alla chanser för en stabil fred mellan Libanon och Israel. Hezbollah satte käpparna i hjulet för det och istället för att diskreditera Hezbollah så är det Israel som (från första början, innan Qana eller någon annan katastrof) som ställs i skamvrån. En överväldigande majoritet av Israeler har svårt att förstå det. De säger: "Men vi har ju rätt! Vi ockuperar inte Libanon och de började med attattackera oss, inte vi dem. Tydligen så anser världen alltid att vi gör fel."

fredag, 04 augusti, 2006  
Anonymous Hampus Eckerman said...

Israel har ockuperat Sheeba-farmerna ända sen de drevs ut ur resten av Libanon 2006. Dessutom har man mot internationell lag behållt libanesiska fångar i de israeliska fängelserna. Innan de släppts kan det inte sägas råda fred. Utöver detta har vi gränsöverskridelserna som skett med bedrövlig regelbundenhet från den israeliska sidan. Israelerna har också kritiserats både i FN och av Human Rights Watch för att ha skjutit över gränsen in i Libanon. Jag själv såg vid ett besök i Libanon för två år sen hur israeliska stridsplan åkte in på libanesiskt område på väg mot Beirut. Det är inte vad en god granne gör. Israel har alltså själva startat kriget mot Libanon genom att inte respektera sina grannländers gränser och genom att hålla deras befolkning tillfångatagna och torterade.

Att Hizb'allah tillfångatar israeliska soldater när de går över gränsen till Libanon är något Israel måste acceptera. Den förstörelse som Israel nuskapar är grotesk och Israel bör naturligtvis förvänta sig svar på detta. Att en överväldigande majoritet i Israel inte kan förstå varför omvärlden protesterar säger tyvärr en hel del om det folk som styr i apartheidsamhällen.

fredag, 04 augusti, 2006  
Blogger Klas said...

Mattias - för det första: angående Israels uttåg från bosättningar så är här ett utdrag från en intervju med Olmert (Jerusalem Post):
"Olmert said he intended within the next four years to "get to Israel's permanent borders, whereby we will completely separate from the majority of the Palestinian population and preserve a large and stable Jewish majority in Israel."
(http://www.jpost.com/servlet/Satellite?c=JPArticle&cid=1139395565931&pagename=JPost%2FJPArticle%2FShowFull)

För det andra: Kriget i Libanon är ett trepartskrig - inte ett tvåpartskrig. Vi har:
1. Israel
2. Hizbollah
3. Libaneser

Den libanesiska militären är inte inblandad (även om de ändå stryker med ibland), men libaneserna är de som är de mest drabbade i den här konflikten. Problemet är att konflikten egentligen är mellan Hizbollah och Israel. Det hade varit sin sak om exakt samma scenario inträffat och samtliga döda och flyende varit från Hizbollah. Vad som nu inträffat är att
1. Hizbollah attackerat Israel
2. Israel dödar Hizbollah-soldater OCH libanesiska civila

Klart Israel kan få försvara sig, men deras sätt att döda ledare i riktade attacker som i Gaza (vilket iof slår mot en del civila också) är bra mycket bättre än det som nu sker i Libanon.

Israel har ju inte lyckats så bra med sina attacker än så länge. Borde de slå ut ännu mer infrastruktur, eller tror du att det kan finnas andra sätt att lösa det på?

Slutligen ska jag svara på din fråga till mig (något som de flesta av er undviker in i det sista): "Tycker du Klas att intifadan är att föredra än förhandlingar?"
- Nej, självklart inte. Jag är för förhandlingar, precis som de flesta andra (Israelkritiker) på den här bloggen.

lördag, 05 augusti, 2006  
Anonymous Anonym said...

Klas är så naiv!
Så länge hizbollah gömer sig bland civila blir civila drabbade. Om Israel slog till med full styrka skulle inte libanon existera längre. Dom försöker naturligtvis begränsa skadeverkningarna men måste samtidigt försvara sig och sitt folk i ett längre perspektiv.
Varför i fridens namn tillåts H härja fritt i Libanon? Vad kommer härnäst, förintandet av hela väst? Är du nöjd då?

Johan

lördag, 05 augusti, 2006  
Anonymous Anonym said...

Israel har prövat "land för fred" men blir i nästa sekund angripna av nästa palestinska terrorgrupp. Vem skall dom förhandla med? Det finns inget gemensamt mål förutom total nihilering av Israel och alla dess invånare...
Klart att dom måste reagera, det är deras rätt!

Johan
Bromma

lördag, 05 augusti, 2006  
Anonymous Anonym said...

Jag kunde visst inte hålla mig från att kommentera ändå... ;)

Johan, Hizbollah tillåts härja fritt i Libanon för att de (enligt det jag har hört) aldrig skulle kunna avväpnas av den libanesiska statens armé - Hizbollahs militära överlägsenhet är för stor. Även om de skulle försöka skulle det snart leda till fullskaligt inbördeskrig. Det är ingen liten marginell terrororganisation vi pratar om, utan mer vad man skulle kunna kalla en folklig motståndskamp. Den FN-resolution som nämndes tidigare var från start helt orealistisk: att den libanesiska staten skulle avväpna Hizbollah, helt utan hjälp från omvärlden.

Jag fattar inte... varför talas det från vissa om att förintandet av hela väst snart står på tur för Hizbollah, Hamas och andra motståndsorganisationer? Det de vill ha är ett värdigt liv utan Israelisk ockupation, ekonomiska sanktioner, systematisk förstörelse av infrastruktur och annat. Allt detta motstånd har inte kommit till för att en massa "onda" människor genom sin religion förlorat förståndet och nu bara har som mål att förstöra det som är bra I världen. Det är väldigt farligt när all kritik av USA, Israel och väst ses som allmänt hat mot frihet (väldigt missbrukat ord för övrigt..) och demokrati. Är USA:s styrande och ställande i världen ett bra exempel på frihet och demokrati? Är det omöjligt att vara en demokrati men samtidigt kritisera USA och Israel?

Björn Lindgren

lördag, 05 augusti, 2006  
Anonymous Anonym said...

1) Libanon maste hallas ansvarig for vad som sker pa dess territorium.

2) Om inte Libanons arme eller FN stadar upp sa far val Israel gora det.

3) Libanon kastade ut 40000 syriska soldater. Varfor ar man sa radda for Hezbollah? Det skulle gora bade Israel och Libanon en tjanst att bli av med den sista vapnade milisen.

söndag, 06 augusti, 2006  

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home