Fiskis-intervjun
Robert Fisk är legendarisk.
Han har rapporterat ifrån Mellanöstern sedan 1970-talet, och har levt i Beirut de senaste trettio åren.
Förra året släpptes hans mastodontverk ”The great war for civilisation – The conquest for the middle east”, och det är en genomgång av vad väst gjort för att kunna behålla kontrollen över länderna i Mellanöstern, men också om krigen som förts mellan de som varit ”våra” vänner, och ”våra” fiender.
Jag träffar Robert Fisk i hans hem i västra Beirut, med utsikt över Medelhavet, och det ensamma israeliska krigsfartyg som vaktar där.
Det har varit tio fruktansvärda dagar i Libanon, tio dagar av grundlig förstörelse av infrastruktur, sjukhus, vägar och människoliv.
Mr Fisk. Vad är det som händer i libanon just nu?
Det som händer är en repetion av samma teatrala cyniska smutsiga krig som vi sett 1978, 1982, 1993, och 1996. Israelerna tror att de är på ett korståg mot världsterrorn, den här gången med hjälp av mr Bush. Libaneserna menar att det är de är offren, vilket naturligtvis är sant, syrierna befäster sin roll i Mellanöstern genom att använda Hizbollah för att kunna styra händelseutvecklingen, vilket de gör, och syrierna väntar på att USA, eller FN eller EU ska komma till Damaskus som ju är, som du vet Libanons verkliga huvudstad, och säga ”Snälla, mr Asad, skulle du kunna använda ditt inflytande för att få till stånd en vapenvila”. Det kommer han naturligtvis att göra, när villkoren är gynnsamma. Men det handlar också om den uttänkta och medvetna israeliska förstörelsen av Libanon och dess konfessionella samhälle. Den här operationen måste ha planerats i månader av hizbollah.
Till exempel måste de ha varit medvetna om den brutalitet med vilken israel skulle svara. När de angrep krigsfartyget som låg utanför Beiruts kust, så klev de inte bara upp en dag, och efter att ha ätit lite Hummus, sade ”Där är ett israeliskt krigsfartyg, det skjuter vi på”.
De väntade i veckor på det där skeppet, och de visste att det skulle komma, och missilen sköts från Jennah. För flera veckor sedan skickade Hizbollah en liten obemannad spaningsfarkost över norra Israel, och de identifierade den Israeliska militärens hemliga kontrollcenter, vilket är en plats som heter Miron, och i israel är känt som operation Apollo. Och de placerade missiler på toppen av berget. Den här operationen har därför planerats många månader i förväg.
Och målet har varit att producera samma brutala och grymma svar som Israel nu varit så vänliga att bistå Hizbollah med.
Vad vinner Hizbollah på den här operationen?
De visar vem det är som faktiskt kontollerar Libanon.
Tror du att det är mr Siniora som styr Libanon, han som gråter på TV. Knappast.
Räknar de då kallt med de hundratals civila libaneser som kommer att dö i attackerna?
Ja, det är jag säker på att de gör, på ett väldigt kalkylerat sätt. Ja.
I Sverige handlade det mesta om rapporteringen härifrån om den tillfångatagna israeliska soldaten i Gaza, de två tillfångatagna soldaterna i Libanon, och om de hemvändande turisterna som suttit fast i Libanon. Håller du med om det påståendet?
Det är inte så min tidning rapporterat härifrån. Vi har pratat om den otaliga mängd civila dödsoffer i Libanon, och de lika grymma, men på en mycket mindre skala, civila dödsoffren i Israel.
Varför är då rapporteringen så skev?
Det här kan vi prata om i timmar. I USA är medierna i stort pro-israeliska, eftersom de vet att om de kritiserar israel för mycket så kommer den israeliska lobbyn att fördöma dem, och kalla dem antisemitiska.
I storbrittanien har vi samma problem, men min redaktör säger bara till dem att försvinna, då vi inte är intresserade av att prata på de smutsiga och förtalande villkoren.
Människor som kallar hederliga kritiker av Israel för antisemiter gör den verkliga antisemitismen rumsren. Det är en illasinnad och vedervärdig lögn.
Vi är inte antisemiter, och min redaktör har tagit ställning för att alltid trycka sanningen, oavsett vad någon säger om oss, och det är också vad vi gör.
Men jag är äcklad och skäms över den generella rapporteringen i den västerländska pressen, med några få lysande undantag. Coria della Serra, the Irish times, en eller ett par mindre nyhetstidningar i USA, the Independent, the Guardian. Det är patetiskt, verkligen patetiskt.
Jag tittade på BBC, och deras massiva kraftansträngning för att insinuera att Israel lider lika mycket som Libanon är skamlig att lyssna till.
Tror du att detta kommer att förvärras allteftersom kriget fortgår?
Jag vet inte, jag vet inte vad som kommer ske. Min kristallkula har gått sönder. Så jag vet faktiskt inte hur det här kommer att gå.
Jag har läst din bok…
Har du läst ut den? (Fisks senaste bok, The great War for civilisation är över 1400 sidor tjock)
Ja, två gånger.
Herregud, då kommer jag och förhör dig på den till jul.
I din bok säger du att du är förvånad över att den arabiska och muslimska världen varit så återhållsamma i sin reaktion mot västvärlden.
Ja, det är jag, men jag vet inte hur länge det kommer att vara. Jag var nere i Cherifa, för två dagar sedan, där de mördat alla de där människorna i ett kvarter, och man kan inte ens hitta dem. Jag minns att jag då tänkte att ett nytt 11 september kommer att äga rum.
Jag minns att jag tänkte det.
Den här idén att man konstant ska kunna förlita sig på att den muslimska världen ska svälja straff efter straff, mer och mer, och fortsätta att höra lögnerna, och sedan se händelserna utspela sig på TV är ren galenskap. Araberna ser ju al Jazeera och ser det halshuggna barnet som vi i väst inte visar, eftersom vi i väst påstår att vi har sådan respekt för döda kroppar.
Jag har intervjuat flyktingar hela dagen, på en skola i Aicha Bakkar, det distrikt där jag bor, och där administrationen i skolan sköttes av Hizbollah...
Men varför var det Hizbollah, och inte den libanesiska regeringen?
Det är den frågan du måste ställa till dig själv.
Alla flyktingarna berättade hur mycket de älskar Hassan Nasrallah, och att han är den enda ledaren i mellanöstern som verkligen gör något mot israelerna. Hur farliga är Hizbollah verkligen mot de amerikanska och israeliska intressena i Mellanöstern.
Om man betraktar Hizbollah som en liten fluga, en ”sarsour” (betyder insekt eller ohyra på arabiska, min anm) och i respons på två kidnapppade soldater och tre dödade så kidnappar och dödar du ett större antal Hizbollah-kämpar som svar, då är de inte speciellt viktiga. Men om Hizbollah kan frammana denna barbariska respons, som vi ser framför oss just nu, då blir Hizbollah plötsligt väldigt viktiga. De blir Syriens och Irans finger i Mellanöstern.
Eller om man som amerikanerna tror att det finns ett system, och ett aldrig avtagande nätverk av världsterror, en cancersvulst i den libanesiska kroppen, som den israeliska generalkonsuln i New York kallade det igår då ökar Hizbollah i värde. Jag har noterat hur de återanvänder gammalt språk, eftersom jag gick igenom mina gamla arkiv, och såg att det var exakt vad den israeliska premiärministern Menachem begin kallade palestinierna 1982, och exakt vad Shimon Peres kallade dem 1986.
Så de återanvänder samma språk. 1986 var det ett ord som användes 8 dagar innan vapenstilleståndet, då var det en cancersvulst, så vem vet, vi kanske bara har 8 dagar kvar innan det blir lugnt. Jag vet inte.
Men alla de här skrävlarna, som jag kallar dem, Ehud Olmert, Nasrallah mfl. De vrålar och skrävlar och använder brösttoner. Det finns ett stycke i Kung Lear som lyder: "I shall do such things i know not, and they will be the terrors of the earth", och alla blir alldeles rädda, alldeles skräckslagna.
Men det är skitsnack, för de kommer inte att göra sådana saker.
Ehud Olmert säger att de aldrig kommer att förhandla om fångar, eller hur.
Israelerna har alltid förhandlat om sina fångar, och de kommer verkligen inte att sluta nu, så de kommer att göra det den här gången också, och de kommer göra det i framtiden också. 2004 bytte de 1054 arabiska fångar mot två döda israeliska soldater och en israelisk spion. Det är ju löjligt. Och nu säger de: Vi kommer att invadera södra Libanon. Jag tror inte att de kommer att invadera södra Libanon. De kanske skickar trupper över gränsen, men de kommer inte att försöka ta området, eftersom de skulle få sina näsor avklippta. Hizbollah skulle älska det ifall israelerna försökte erövra södra Libanon.
Alla de här sakerna är trams.
Israelerna säger att de har en blockad av libanesiskt farvatten. Det finns ingen sådan blockad.
Sedan förra fredagen när Hizbollah träffade deras krigsfartyg, och dödade fyra besättningsmän, så brann skeppet i 15 timmar, och de förlorade nästan skeppet, det sjönk nästan. Det finns inga skepp från den israeliska flottan här, för de vill inte riskera att bli sänkta.
Det existerar ingen blockad av libanesiskt farvatten, men BBC står och och påstår att så är fallet. Hur kan det finnas en blockad om här inte finns några skepp att upprätthålla blockaden? Självklart kan de inte ha sina skepp här, eftersom det skulle vara omöjligt att upprätthålla, men det finns ingen blockad, och västerländska journalister måste lära sig att sluta använda deras språk, och föra deras lögner vidare.
Israelerna fortsätter att outtröttligt sätta upp dessa fasader av storys, och alla de här fartygen säger att de har israeliskt tillstånd att resa in och ut ur Beiruts hamn. Jag kan iof. Förstå det efter den ”olyckliga” attacken på USS Liberty 1967, men ärligt talat tror jag inte att ett franskt krigsfartyg behöver be om tillstånd.
Och varför skulle ett skepp med skandinaviska civila behöva be om tillstånd av Israel för att lämna libanesiska hamnar?
Precis. Det borde du fråga skandinaverna. Det är löjligt, men det är vad de gör. De ber om fri lejd, det är vad de gör, för att träda in i libanesiskt farvatten. Jag skulle förstå det om de ville evakuera folk i Haifa, men Beirut? Genom att be dem om tillstånd så lämnar man över jurisdiktionen till israel.
Cencuren som Israel försöker att tvinga på medierna i norra Israel, och den som nu Hizbollah försöker införa här i Libanon har knappt väckt några reaktioner från medierna, utan setts som naturliga i ett krig. Hur tycker du att medierna borde agera?
Många arabiska nyhetsmedier har livesändningar över bombningarna. Al Jazeera, LBC, al Arabiya, osv. Vem är det som försöker tysta de arabiska kanalerna? Jo, Israel. Idag sköt israel sönder LBC:s och Al Manars tv-mastar. Men ingen försöker tysta israeliska tvstationer.
Men varför då denna respekt för censuren?
Alla respekterar cencur. Alla påtvingar sig själva en självcencur. Inte jag men många andra. Det är inte så att alla säger: Vi måste skriva samma sak.
Men det har blivit en vana. Jag vill inte kalla dem ”ockuperade områden” för jag vet att min redaktör kommer att få klagomål, så då kallar jag dem ”omstridda områden”, vi kallar inte muren för en mur, utan ett ”stängsel”. Vi kallar det inte för en koloni, utan en boättning, eller ett ”område”. Och genom en ständig förminskning av språket så förvandlar man palestinierna till oresonliga våldsverkare. För varför kastar palestinier sten mot israeliska tanks, om det handlar om en liten skärmytsling, något som går att lösa över en kopp te, eller i en rättssal.
Men journalister anpassar sig till detta, det blir en vana. Man vill inte vara en kontroversiell journalist. Låt oss bara få ut storyn. Alla kommer förstå varför, eller hur.
Det är ett väldigt tydligt fenomen bland svenska journalister, om de använder ett kritiskt språk mot israel så skulle de anklagas för att vara ensidiga, och skickas hem för att skriva travtabellen, eller något.
Det är vedervärdigt, och det är patetiskt, och fullständigt onödigt.
Andra världskriget slutade 1945, Hitler är död, och han mördade 6 miljoner judar. Allt är sant. Men vi är inte ansvariga, vi är en ny generation. Jag föddes 1946, min far stred mot tyskarna i första världskriget, och i andra, och min mor deltog i andra världskriget, för att hon var en radioreparatör för Royal Air Force. Och jag får brev som säger till mig att min mor är Adolf Eichmanns dotter. Det är oacceptabelt.
Vad ger dig hopp i mellanöstern?
Ingenting.
Inget?
Det enda hopp som finns här är att så många unga libaneser skickades utomlands under inbördeskriget för att utbildas, i Geneve, Paris, London och New york, att de kommit tillbaka för att bygga uppp sitt land igen, och vägrar dras in i ett nytt inbördeskrig. De har blivit vuxna.
Och nu flyr de landet.
Ja nu flyr de landet igen, och jag klandrar dem inte. Och i det här landet finns en inneboende motsättning. För det kan inte vara en modern stat så länge som det finns en konfessionalism att presidenten måste vara maronit, och premiärministern måste vara sunnimuslim, och talmannen måste vara shiamuslim, osv. Du kan inte ha en modern stat byggd på konfessionalism.
Men skulle man bortse ifrån religiös tillhörighet så upphör landet att vara libanon. Det är problemet.
Intervjun publiceras i veckans Flamman. Da far ni se Fiskis signera min kopia av hans bok, som nötts, kladdats ner, och tagits med all the way to fuckin Beirut.
Och, ok, jag har inte precis tagit mig igenom boken tva ganger, men det behover ju inte han veta. Det KUNDE vara sant, om jag inte hade haft ett liv. :)
Han har rapporterat ifrån Mellanöstern sedan 1970-talet, och har levt i Beirut de senaste trettio åren.
Förra året släpptes hans mastodontverk ”The great war for civilisation – The conquest for the middle east”, och det är en genomgång av vad väst gjort för att kunna behålla kontrollen över länderna i Mellanöstern, men också om krigen som förts mellan de som varit ”våra” vänner, och ”våra” fiender.
Jag träffar Robert Fisk i hans hem i västra Beirut, med utsikt över Medelhavet, och det ensamma israeliska krigsfartyg som vaktar där.
Det har varit tio fruktansvärda dagar i Libanon, tio dagar av grundlig förstörelse av infrastruktur, sjukhus, vägar och människoliv.
Mr Fisk. Vad är det som händer i libanon just nu?
Det som händer är en repetion av samma teatrala cyniska smutsiga krig som vi sett 1978, 1982, 1993, och 1996. Israelerna tror att de är på ett korståg mot världsterrorn, den här gången med hjälp av mr Bush. Libaneserna menar att det är de är offren, vilket naturligtvis är sant, syrierna befäster sin roll i Mellanöstern genom att använda Hizbollah för att kunna styra händelseutvecklingen, vilket de gör, och syrierna väntar på att USA, eller FN eller EU ska komma till Damaskus som ju är, som du vet Libanons verkliga huvudstad, och säga ”Snälla, mr Asad, skulle du kunna använda ditt inflytande för att få till stånd en vapenvila”. Det kommer han naturligtvis att göra, när villkoren är gynnsamma. Men det handlar också om den uttänkta och medvetna israeliska förstörelsen av Libanon och dess konfessionella samhälle. Den här operationen måste ha planerats i månader av hizbollah.
Till exempel måste de ha varit medvetna om den brutalitet med vilken israel skulle svara. När de angrep krigsfartyget som låg utanför Beiruts kust, så klev de inte bara upp en dag, och efter att ha ätit lite Hummus, sade ”Där är ett israeliskt krigsfartyg, det skjuter vi på”.
De väntade i veckor på det där skeppet, och de visste att det skulle komma, och missilen sköts från Jennah. För flera veckor sedan skickade Hizbollah en liten obemannad spaningsfarkost över norra Israel, och de identifierade den Israeliska militärens hemliga kontrollcenter, vilket är en plats som heter Miron, och i israel är känt som operation Apollo. Och de placerade missiler på toppen av berget. Den här operationen har därför planerats många månader i förväg.
Och målet har varit att producera samma brutala och grymma svar som Israel nu varit så vänliga att bistå Hizbollah med.
Vad vinner Hizbollah på den här operationen?
De visar vem det är som faktiskt kontollerar Libanon.
Tror du att det är mr Siniora som styr Libanon, han som gråter på TV. Knappast.
Räknar de då kallt med de hundratals civila libaneser som kommer att dö i attackerna?
Ja, det är jag säker på att de gör, på ett väldigt kalkylerat sätt. Ja.
I Sverige handlade det mesta om rapporteringen härifrån om den tillfångatagna israeliska soldaten i Gaza, de två tillfångatagna soldaterna i Libanon, och om de hemvändande turisterna som suttit fast i Libanon. Håller du med om det påståendet?
Det är inte så min tidning rapporterat härifrån. Vi har pratat om den otaliga mängd civila dödsoffer i Libanon, och de lika grymma, men på en mycket mindre skala, civila dödsoffren i Israel.
Varför är då rapporteringen så skev?
Det här kan vi prata om i timmar. I USA är medierna i stort pro-israeliska, eftersom de vet att om de kritiserar israel för mycket så kommer den israeliska lobbyn att fördöma dem, och kalla dem antisemitiska.
I storbrittanien har vi samma problem, men min redaktör säger bara till dem att försvinna, då vi inte är intresserade av att prata på de smutsiga och förtalande villkoren.
Människor som kallar hederliga kritiker av Israel för antisemiter gör den verkliga antisemitismen rumsren. Det är en illasinnad och vedervärdig lögn.
Vi är inte antisemiter, och min redaktör har tagit ställning för att alltid trycka sanningen, oavsett vad någon säger om oss, och det är också vad vi gör.
Men jag är äcklad och skäms över den generella rapporteringen i den västerländska pressen, med några få lysande undantag. Coria della Serra, the Irish times, en eller ett par mindre nyhetstidningar i USA, the Independent, the Guardian. Det är patetiskt, verkligen patetiskt.
Jag tittade på BBC, och deras massiva kraftansträngning för att insinuera att Israel lider lika mycket som Libanon är skamlig att lyssna till.
Tror du att detta kommer att förvärras allteftersom kriget fortgår?
Jag vet inte, jag vet inte vad som kommer ske. Min kristallkula har gått sönder. Så jag vet faktiskt inte hur det här kommer att gå.
Jag har läst din bok…
Har du läst ut den? (Fisks senaste bok, The great War for civilisation är över 1400 sidor tjock)
Ja, två gånger.
Herregud, då kommer jag och förhör dig på den till jul.
I din bok säger du att du är förvånad över att den arabiska och muslimska världen varit så återhållsamma i sin reaktion mot västvärlden.
Ja, det är jag, men jag vet inte hur länge det kommer att vara. Jag var nere i Cherifa, för två dagar sedan, där de mördat alla de där människorna i ett kvarter, och man kan inte ens hitta dem. Jag minns att jag då tänkte att ett nytt 11 september kommer att äga rum.
Jag minns att jag tänkte det.
Den här idén att man konstant ska kunna förlita sig på att den muslimska världen ska svälja straff efter straff, mer och mer, och fortsätta att höra lögnerna, och sedan se händelserna utspela sig på TV är ren galenskap. Araberna ser ju al Jazeera och ser det halshuggna barnet som vi i väst inte visar, eftersom vi i väst påstår att vi har sådan respekt för döda kroppar.
Jag har intervjuat flyktingar hela dagen, på en skola i Aicha Bakkar, det distrikt där jag bor, och där administrationen i skolan sköttes av Hizbollah...
Men varför var det Hizbollah, och inte den libanesiska regeringen?
Det är den frågan du måste ställa till dig själv.
Alla flyktingarna berättade hur mycket de älskar Hassan Nasrallah, och att han är den enda ledaren i mellanöstern som verkligen gör något mot israelerna. Hur farliga är Hizbollah verkligen mot de amerikanska och israeliska intressena i Mellanöstern.
Om man betraktar Hizbollah som en liten fluga, en ”sarsour” (betyder insekt eller ohyra på arabiska, min anm) och i respons på två kidnapppade soldater och tre dödade så kidnappar och dödar du ett större antal Hizbollah-kämpar som svar, då är de inte speciellt viktiga. Men om Hizbollah kan frammana denna barbariska respons, som vi ser framför oss just nu, då blir Hizbollah plötsligt väldigt viktiga. De blir Syriens och Irans finger i Mellanöstern.
Eller om man som amerikanerna tror att det finns ett system, och ett aldrig avtagande nätverk av världsterror, en cancersvulst i den libanesiska kroppen, som den israeliska generalkonsuln i New York kallade det igår då ökar Hizbollah i värde. Jag har noterat hur de återanvänder gammalt språk, eftersom jag gick igenom mina gamla arkiv, och såg att det var exakt vad den israeliska premiärministern Menachem begin kallade palestinierna 1982, och exakt vad Shimon Peres kallade dem 1986.
Så de återanvänder samma språk. 1986 var det ett ord som användes 8 dagar innan vapenstilleståndet, då var det en cancersvulst, så vem vet, vi kanske bara har 8 dagar kvar innan det blir lugnt. Jag vet inte.
Men alla de här skrävlarna, som jag kallar dem, Ehud Olmert, Nasrallah mfl. De vrålar och skrävlar och använder brösttoner. Det finns ett stycke i Kung Lear som lyder: "I shall do such things i know not, and they will be the terrors of the earth", och alla blir alldeles rädda, alldeles skräckslagna.
Men det är skitsnack, för de kommer inte att göra sådana saker.
Ehud Olmert säger att de aldrig kommer att förhandla om fångar, eller hur.
Israelerna har alltid förhandlat om sina fångar, och de kommer verkligen inte att sluta nu, så de kommer att göra det den här gången också, och de kommer göra det i framtiden också. 2004 bytte de 1054 arabiska fångar mot två döda israeliska soldater och en israelisk spion. Det är ju löjligt. Och nu säger de: Vi kommer att invadera södra Libanon. Jag tror inte att de kommer att invadera södra Libanon. De kanske skickar trupper över gränsen, men de kommer inte att försöka ta området, eftersom de skulle få sina näsor avklippta. Hizbollah skulle älska det ifall israelerna försökte erövra södra Libanon.
Alla de här sakerna är trams.
Israelerna säger att de har en blockad av libanesiskt farvatten. Det finns ingen sådan blockad.
Sedan förra fredagen när Hizbollah träffade deras krigsfartyg, och dödade fyra besättningsmän, så brann skeppet i 15 timmar, och de förlorade nästan skeppet, det sjönk nästan. Det finns inga skepp från den israeliska flottan här, för de vill inte riskera att bli sänkta.
Det existerar ingen blockad av libanesiskt farvatten, men BBC står och och påstår att så är fallet. Hur kan det finnas en blockad om här inte finns några skepp att upprätthålla blockaden? Självklart kan de inte ha sina skepp här, eftersom det skulle vara omöjligt att upprätthålla, men det finns ingen blockad, och västerländska journalister måste lära sig att sluta använda deras språk, och föra deras lögner vidare.
Israelerna fortsätter att outtröttligt sätta upp dessa fasader av storys, och alla de här fartygen säger att de har israeliskt tillstånd att resa in och ut ur Beiruts hamn. Jag kan iof. Förstå det efter den ”olyckliga” attacken på USS Liberty 1967, men ärligt talat tror jag inte att ett franskt krigsfartyg behöver be om tillstånd.
Och varför skulle ett skepp med skandinaviska civila behöva be om tillstånd av Israel för att lämna libanesiska hamnar?
Precis. Det borde du fråga skandinaverna. Det är löjligt, men det är vad de gör. De ber om fri lejd, det är vad de gör, för att träda in i libanesiskt farvatten. Jag skulle förstå det om de ville evakuera folk i Haifa, men Beirut? Genom att be dem om tillstånd så lämnar man över jurisdiktionen till israel.
Cencuren som Israel försöker att tvinga på medierna i norra Israel, och den som nu Hizbollah försöker införa här i Libanon har knappt väckt några reaktioner från medierna, utan setts som naturliga i ett krig. Hur tycker du att medierna borde agera?
Många arabiska nyhetsmedier har livesändningar över bombningarna. Al Jazeera, LBC, al Arabiya, osv. Vem är det som försöker tysta de arabiska kanalerna? Jo, Israel. Idag sköt israel sönder LBC:s och Al Manars tv-mastar. Men ingen försöker tysta israeliska tvstationer.
Men varför då denna respekt för censuren?
Alla respekterar cencur. Alla påtvingar sig själva en självcencur. Inte jag men många andra. Det är inte så att alla säger: Vi måste skriva samma sak.
Men det har blivit en vana. Jag vill inte kalla dem ”ockuperade områden” för jag vet att min redaktör kommer att få klagomål, så då kallar jag dem ”omstridda områden”, vi kallar inte muren för en mur, utan ett ”stängsel”. Vi kallar det inte för en koloni, utan en boättning, eller ett ”område”. Och genom en ständig förminskning av språket så förvandlar man palestinierna till oresonliga våldsverkare. För varför kastar palestinier sten mot israeliska tanks, om det handlar om en liten skärmytsling, något som går att lösa över en kopp te, eller i en rättssal.
Men journalister anpassar sig till detta, det blir en vana. Man vill inte vara en kontroversiell journalist. Låt oss bara få ut storyn. Alla kommer förstå varför, eller hur.
Det är ett väldigt tydligt fenomen bland svenska journalister, om de använder ett kritiskt språk mot israel så skulle de anklagas för att vara ensidiga, och skickas hem för att skriva travtabellen, eller något.
Det är vedervärdigt, och det är patetiskt, och fullständigt onödigt.
Andra världskriget slutade 1945, Hitler är död, och han mördade 6 miljoner judar. Allt är sant. Men vi är inte ansvariga, vi är en ny generation. Jag föddes 1946, min far stred mot tyskarna i första världskriget, och i andra, och min mor deltog i andra världskriget, för att hon var en radioreparatör för Royal Air Force. Och jag får brev som säger till mig att min mor är Adolf Eichmanns dotter. Det är oacceptabelt.
Vad ger dig hopp i mellanöstern?
Ingenting.
Inget?
Det enda hopp som finns här är att så många unga libaneser skickades utomlands under inbördeskriget för att utbildas, i Geneve, Paris, London och New york, att de kommit tillbaka för att bygga uppp sitt land igen, och vägrar dras in i ett nytt inbördeskrig. De har blivit vuxna.
Och nu flyr de landet.
Ja nu flyr de landet igen, och jag klandrar dem inte. Och i det här landet finns en inneboende motsättning. För det kan inte vara en modern stat så länge som det finns en konfessionalism att presidenten måste vara maronit, och premiärministern måste vara sunnimuslim, och talmannen måste vara shiamuslim, osv. Du kan inte ha en modern stat byggd på konfessionalism.
Men skulle man bortse ifrån religiös tillhörighet så upphör landet att vara libanon. Det är problemet.
Intervjun publiceras i veckans Flamman. Da far ni se Fiskis signera min kopia av hans bok, som nötts, kladdats ner, och tagits med all the way to fuckin Beirut.
Och, ok, jag har inte precis tagit mig igenom boken tva ganger, men det behover ju inte han veta. Det KUNDE vara sant, om jag inte hade haft ett liv. :)
Etiketter: libanon, robert fisk
posted by Hanin goes to Lebanon at 04:57
36 Comments:
Hanin,
Kan du ge ett enda exempel på en svensk journalist som skrivit kritiskt om Israel och blivit hemskickad för att skriva travtabellen?
Fisk skriver för brittiska The Independent. Bra intervju förresten, jag länkar till den från min blogg.
Hanin har säkert för mycket att göra för att hinna ge svar på tal, men jag besvarar gärna din fråga Magnus.
Johannes Wahlström har forskat kring nyhetsförmedlingen av Mellanösternkonflikten som ligger till grund för följande artikel. I egenskap av israelisk medborgare har en på grund av detta förbjudits tillträde till sitt kontor i Betlehem och är sedan 2005 åter bosatt i Sverige.
Att bli hemskickad för att skriva travtabellen är det ingen som vill göra. Därför låter sig ofta journalister styras av sina chefer som i sin tur är påverkade av (en sionistisk lobby kanske?). Genom att låta sig styras får journalisten behålla sin tjänst och fortsätta rapportera. Undantag finns såklart.
Några få exempel på framstående journalister som har råkat illa ut på grund av sin rapportering av konflikten är Peter Löfgren, Lotta Schüllerqvist, Stefan Hjertén, Cecilia Uddén, Rolf Fredriksson, Donald Boström och Cordelia Edvardson. Dom berättar själva i följande artikel: http://www.ordfront.se/Ordfrontmagasin/Artiklar/1205sraelmedia.aspx
Läs mer i artiklen eller googla på namnen. Det finns otaliga exempel, tro mig. Blunda inte Magnus, det är inte för sent att se sanningen.
Hanin, walla ma fi minnek inti =)
Tack för intervjun. Fisk är en bra reporter men hans "analyser" av Hizbollah och hur de går i Syriens och Irans ledband
är, ja, något tvéksamma för att uttrycka det milt.
jag är riktigt impad. hur fick du tag på honom? han är ju en guru...
Hejsan Hanin.
Starkt av dig att åka dit och se situationen med egna ögon. Ta väl hand om dig bara så att vi som är kvar här kan läsa mer om dina erfarenheter därborta. Jag skickade även ett sms till dig tidigare som en hälsning och lycka till. Hoppas du fick den. Robert Frisk intervjun va riktigt bra och informativ. Har du läst mycket av Noam Chomsky? Han besökte Beirut för några veckor sen med. Annars så ser jag fram emot din nästa blogg. Du kan eventuellt nå mig på theprophet18@gmail.com Lycka till med din resa! Hälsningar,
Moeed från hbg
På begäran från Hanin, här finns information för hemvändande i Uppsala län:
Hemvändande info
/Niclas
Grymt Hanin. Jag har skickat bloggens länk till några och alla som läst säger att du är tuffast. Lycka till med allt!
hej hanin
intressant läsning. du är modig och galen på samma gång. ta massor med hand om dig. kram
linda
Riktigt bra jobbat Hanin. Att du fick ta ett snack med Fisken himself! Snacka om att jag är impressed. Keep up the good work och lycka till. Ta väl hand om dig nu!
ok. till min kompis Basem
Tror att man ska vara forsiktig med att promota Johannes Wahlstroms artikel i Ordfront, bade for att de intervjuade kant sig ohederligt behandlade, men ocksa for att den journalistiskt inte redovisar kallor eller tillvagagangssatt. Jag tycker personligen att Wahlstroms artikel gjorde mer skada an nytta for debatten om Mellanosternjournalistiken, och ar misstanksam mot honom i stort.
Hej Hanin.
Älskar dig. Älskar att du åker, och lycka till och jag är stolt över dig. Och fett avundsjuk. Du är så jävla modig. Men om du inte kommer hem levande lovar jag att skända din grav! Miss you like hell.
Har just skaffat en hund. Vi funderade på att döpa honom till Hamas, men eftersom vi är töntar fick han heta Dino. Jag lovar dock att lära honom skälla när jag säger "Israel".
Peace out, bitch.
Efter att ha läst intervjun ställer jag mig en nygammal fråga. Den här gången: Om jag kommer till fredsdemonstrationen i Malmö på lördag och där är folk med Hizbollah-flaggor (som förra veckan) – ska jag i så fall gå med? Jag kan inte principiellt motivera att ställa mig bakom/under flaggan eller på annat sätt ge den legitimitet. Å andra sidan – det är krig och alla protester är nödvändiga.
Hanin. Fortsätt skaka om vår värld. Jalla.
Ett väldigt bra val du gjort och intervjun var ypperlig!
Hej!
Jag jobbar för P1morgon i Sveriges Radio och skulle vilja komma i kontakt med dig under dagen (idag är det den 31 juli). Hör av dig hit på min mail: siri.ambjornsson@sr.se, eller via tel +46-8-784 71 90.
Vänliga hälsningar
Siri Ambjörnsson
Reporter, P1morgon
Det behövs en motvikt mot all antiisraelisk propaganda som sprids via svenska medier och nu nätet. Jag tycker Israel har visat ett enormt tålamod genom åren, vilket annat land i världen skulle tåla alla dessa stadsunderstödda terror-organisationer som försöker förinta dem? Vad kommer härnäst, en atombomb från Teheran? Andra kinden till?
Johan
Bromma
Klart intressant intervju, Fisk är mycket skarpsinnig och hans bok om Libanon är obligatorisk läsning för den som vill förstå konflikten. Däremot tvivlar jag på hans påstående att konflikten skulle vara organiserad av Hizb'allah.
Uppenbart är ju att resolutionen om avväpning av Hizb'allah samt USA:s och Israels kamp för att tvinga syrien att lämna Libanon var just en förberedelse för att nu kunna bomba sönder landet, med soldaten som tillfångatogs efter ha gått över på libanesiskt område som ursäkt. Genom att krossa Libanon blir man av med en geopolitisk konkurrent som på sikt hade kunnat konkurrera med Israel om handel och strategiskt utrymme. I längden hade ju Libanon, med goda kontakter med grannarna, varit en långt bättre handelspartner än Israel som är en pariah i området, för att inte säga världen.
Israel och USA hade planerat detta länge, det var uppenbart, särskilt som både Douglas Feith och Richard Perle i den amerikanska administrationen skrev om detta redan 1996. Att Hizb'allah hade förberett sig för ett israeliskt anfall var heller inte underligt. Hizb'allah är ju den nationella motståndsrörelsen och att försvara sig mot israels angrepp är ju dess uppgift. Och som sagt, redan 1996 hade USA gjort klart att Libanon förr eller senare skulle attackeras.
Annars, tack så mycket för bloggen. Den gör mig fantastiskt lycklig, bara möjligheten att få ocensurerade nyheter från Libanon är en gåva. Fortsätt med ditt fantastiska arbete. Jag ska gå in varje dag i fortsättningen och läsa vad du har att skriva.
Mycket vänsterflumm här..
"Information officer"? För vem? Intresseorganisation? eller Assad..
Skulle välkomna en riktig debatt istället, där intelligenta analyser av HELA situationen kunde redovisas. Varför tillåts Hezbolla åter använda libanon som bas för sina anfall mot civilbefolkningen i Israel?
Nils
skitbra artikel. intressant läsning!
keep up the good work
Hej Hanin! Ta hand om dig. För jävligt det som händer, men jättebra att du agerar. Jag länkar dig från min blogg. Och när du kommer tillbaka så får vi ta en fika.
Kram, Yvonne R.
Det finns en utmärkt (amerikansk) portal som dagligen sammanställer artiklar i världespressen om de pågåemde konflikterna i Libanon, Iraq m. fl., och där Robert Fisk finns representerad med ett flertal artiklar, tillsammans med andra duktiga journalister och progressiva amerikaner, som ser med avsky på vad som händer i världen under den nuvarande regimen..
kolla upp www.commondreams.org.
bombs killing innocents do not weaken Israel's enemies, but empower them...
Så sant som det är sagt...
/Gunnar
Hoppas att du inte har något emot att jag plankade den här intervjun med Fisk och la in den på min blog på Lunarstorm.Ungdomarna har svårt ibland att hitta fram till riktiga bloggar så att använda Lunar breddar basen.Jag har varit noga med att tala om att det är din artikel och jag har lagt ut en länk till din blogg.Om du inte vill att jag ska göra så här så hör av dig så tar jag bort den.
hogrelius@passagen.se
Läste din artikel på Brännpunkt SVD. Vilket mod! Det du gör är stort och viktigt. Jag är mäkta imponerad av dig. Jag ska absolut länka vidare och se till att mina vänner läser din blogg...förhoppningsvis kan vi också göra något för att hjälpa till och uppmärksamma det hemsak som sker, om än inte i lika stor utstreckning som du kan på plats. Var rädd om dig!
Ni kan hitta väldigt bra nyhetsbevakning om vad som sker i Libanon på bloggportalen Pajamas Media. Ni kommer bl.a hitta posts från libanesiska och israeliska bloggar. Hizbollah anhängare demonstrerade nyligen i Göteborg.
Hanin!
Har läst i SvD om ditt modiga initiativ, att förmedla ocensurerade intryck från krigets öga och önskar dig lycka till!
Tillhör den förmodligen stora grupp traditionellt Amerika-och Israel- vänliga svenskar, som på senare år tvingats till en smärtsam omvärdering av vem som egentligen är terrorist, och vem som är terroriserad. Efter att ha jobbat några år i Mellanöstern med både israeliska , palestinska libanesiska, syriska, irakiska och iranska vänner,känns det hopplöst att konstatera den totala brist på empati för den andra sidan, visad av extrremeisterna på alla sidor,som är en del av konfliktens kärna, bara polariseras ytterligare med det av USA sanktionerade övervåld mot oskyldiga, som Israel nu gör sig skyldig till.
Meningslösheten blir bara större inför det faktum, att potentialen för fredlig samlevnad fanns inom räckhåll under Clintons initiativ, och kommer att återkomma i framtiden, när tillräckligt med blod gjutits för den här gången..
Förhandlingar om Jerusalem och en tvåstatslösning kommer som amen i kyrkan någon gång i framtiden, eftersom alternativen är otänkbara. Båda världskrigen fick ett slut, och så ock detta.. Men för det krävs objektivitet från USA's sida, vilket kräver en regim som bygger sin utrikespolitik på kunskap, respekt, kompetens, och en smula ödmjukhet.
Inkompetensen och arrogansen hos dagens amerikanska ledning är patetisk...
/Gunnar
Hanin!
Du kan hitta bloggande kompisar i Libanon på:
/lebanon.rampurple.com/
/Gunnar
Man kan inte annat än att vara otroligt stolt över sin kära storasyster, men på samma gång känna en viss oro...
Be safe, and do your thing, sis!
//En makalöst stolt lillebror
Mera Fisk på dagens och gårdagens "Democracy Now". Amy Goodman är nästan lika bra på att intervjua Fisk som dig ;-)
Vad har hizbollah i Libanon att göra? Varför får dom skuta raketer som dödar civila Israeler från libanesiskt teritorium?
Undrande
Den erfarne stollen Robert Fisk skämmer ut sig igen. Samma gamla historier om judelobbyn som styr medierapporteringen, ett eko från 1930-talet. Fisk säger det mediavänstern vill höra och höjs därför till skyarna. Om nu Israel/judarna kontrollerade medierna hur kommer det sig då att det finns så många exempel på motsatsen - varför är det mot Israel världens vrede riktas och varför beskylls de regelbundet för handlingar de är utan skuld till?
Sigge
Idén om judelobbyn som styr medierapporteringen är inget som Robert Fisk skriver om. Det är en vanligare tanke i Judisk Krönika som jag rekommenderar alla palestinavänner att läsa. Där finns fina citat som det gamle George Bush: "Och då sa George Bush att judarna hade en mäktig lobby - men vi tvingade honom att ta tillbaks det!". Där kan man lätt läsa om hur glada israelvännerna blev när Jan Eliasson blev sveriges utrikesminister. Där kan man läsa om alla israelvänliga journalister på sveriges tidningar. Där hyllas de judiska israelkorrespondenterna för sina ställningstagande för Israel.
Tanken om att en judisk lobby skulle finnas och påverka medierapporteringen är en som framförallt stödjs av judiska tidningar och hemsidor som Judisk Krönika, Svensk Israel Information och Menorah. Jag rekommenderar alla att läsa dem.
Du håller säkert med mig om detta Sigge.
Fisk har inte påstått en judelobby styr medierapporteringen, däremot säger han att judiska intresseorganisationer protesterar om kritik framförs mot Israel. Det är en jävla skillnad. Fisk säger ju att tidningen Independent struntar i sådana protester, men i USA (som vanligt) så är de rädda för att få protester.
Tack Hanin för intervjun av Robert Fisk, jag satt och hoppades på den! Och ännu mer tack förstås för att du vågat resa ner till Libanon och ge oss ögonvittnesskildringar!
Fisk är nog mest berömd som en duktig propagandist, så ta det han säger med en nypa salt.
Hej Hanin
Skit grym intervju... =)
Jag vet att jag är ett år sent ute, men jag länkade nyss till din sida när jag googla efter Robert Fisk. Det har varit ett nöje att läsa ditt inlägg. ;)
Jag har en fråga. Hur fick du tag på honom?
Hälsningar
En stolt Libanes
Kul och bra intervju. Har precis läst hans bok, den är briljant. och fokuserar vare sig på en eller andra sidan uta på de mitt i. De civila.
Skicka en kommentar
<< Home